Pengar

Pengar, pengar, pengar, alltid dessa pengar. Varför är det så viktigt med pengar? Vad är egentligen pengar och vad kommer de ifrån? Hur ska man tänka kring pengar och vilken funktion fyller de i samhället? Detta några frågor jag vill besvara i en kommande serie inlägg om just pengar. Bakgrunden är mitt eget intresse och de missuppfattningar som sprids som sanningar via nätverk av bloggar och marknadsaktörer.

Jag ska göra ett försök att definiera vad pengar är med ett antal egenskaper. Syftet är att tydliggöra vad jag menar när jag skriver pengar i fortsättningen. Anledningen till att jag känner att det är viktigt är att ordet kan ha olika betydelse för olika människor, i vardagslivet och andra sammanhang, och det är lättare att förstå om man inte snubblar på begreppsdefinitioner.

1) Pengar underkastar sig matematiska lagar
Pengar har mycket gemensamt med de abstrakta begrepp man räknar med i matekmatik. Detta betyder att pengar kan räknas och kvantifieras med siffror. Det går att använda vanlig matematik och komma fram till absoluta svar. En krona plus en krona är alltid 2 kronor. Aldrig mer eller mindre. Detta kan verka självklart, men mycket av det som finns i den verkliga världen har inte denna egenskap. Tex om du har ett vedträ och lägger till ännu ett så har du två vedträn, men bara under förutsättning att du inte senare klyver det ena vedträt. Då har du nämligen tre vedträn, vilket ger 1 + 1 = 3. Denna skillnad från många verkliga ting leder fram till den andra egenskapen.

2) Pengar är inte ”verkliga”.
Ett mynt eller en sedel är visserligen verkligt, men det är inte metallbiten eller pappersbiten i sig som är pengarna. I den stund tex Riksbanken beslutar att en viss typ av sedel är ogiltig så upphör den att vara pengar. Inget av sedelns fysiska ”verkliga” egenskaper ändras av ett sådant beslut, men den upphör ändå att vara pengar då dess status som pengar inte avgörs av verkliga egenskaper. Därmed är pengar i form av kontanter lika overkliga som kontotillgodohavanden på banken eller BitCoin.

3) Pengar kan användas för att mäta värde.
Den egenskap hos pengar som de flesta tänker på är nog dess förmåga att ange värden. Tex kan pengar användas för att mäta hur mycket en arbetstimma eller en viss kvantitet av ett visst material är värt. Detta är mycket praktiskt när man vill jämföra värdet hos två verkliga ting som är mycket olika, tex en timma städjobb och en klocka.

4) Pengar har bred acceptans
Det värde som tillskrivs pengar är likartad för stor del av befolkningen. Dvs om det går att köpa en chokladkaka för 10 kr i en affär ligger priset rimligtvis mellan 5 kr och 15 kr i de flesta affärer. Det är inte så att den kostar 1000 kr i någon av de andra affärerna. Den breda acceptensen bygger på förväntningen att andra kan tänka sig att ta emot pengarna som kompensation för något man vill köpa.. Detta är en del av pengarnas självberättigade värde: dess egenskap att ange värde för att köpa varor och tjänster, som helt och hållet vilar på pengarnas acceptans.

5) Pengar har bestående värde, på kort sikt
Pengar behåller i allmänhet sitt värde på kort sikt. Dvs om chokladkakan kostar 10 kr idag kostar den troligtvis 10 kr i morgon också. Detta är grunden för att pengar fungerar för att handla med. Den ersättning som fås för något som säljs behöver inte spenderas direkt, utan man kan vara trygg med att pengarna i stort sett behåller sitt värde och kan köpa samma varor och tjänster i morgon som idag.

6) Pengar har inte ett bestående värde på lång sikt
Som de flesta vet har vi idag inflation. Inflationen leder till att den chokladkaka som kan köpas för 10 kr, förr eller senare kommer att kosta mer än 10 kr och då har pengars värde minskat, räknat som hur många chokladkakor som kan köpas. Pengars värde kan också öka, som tex vid ett allmänt prisfall på TV-apparater, då samma pengar efter prisfallet kan köpa fler TV-apparater. Det finns ingen typ av pengar, någonsin som har eller har haft ett bestående värde över längre tid.

Fortsättning
Beskrivningen av pengar ovan kommer att användas som utgångspunkt i de fortsatta inläggen. Det är inte omöjligt att något i texten kommer att ändras när kommande inlägg kräver förtydliganden eller korrigeringar. Kom gärna med förslag på ändringar och förtydliganden redan nu.

Annonser

51 thoughts on “Pengar

  1. Så var kommer då pengar ifrån? Du har nämnt Riksbankens sedelutgivning, men det är ju bara några få futtiga procent av all penningmängd.

  2. Att pengar inte är verkligt, är väl tveksamt uttryckt. Sedeln som Riksbanken bestämmer skall bli ogiltig får man ju växla in mot en ny under en period. Sedeln är en skuldsedel av typ IOU (jag är skyldig dig). Det som händer är att man får en ny skuldsedel med motsvarande värde och den andra förstörs. Låter man bli att byta in sedeln mot en ny så förfaller just den skuldsedeln vid ett givet datum. Men det gör ju sedeln till overklig, utan bara ogiltig.

    Acceptansen att andra kan tänka sig att ta emot pengarna som kompensation för något man vill köpa, har nog mer att göra med att det finns en fungerande realekonomi och ett fungerande skattesystem.
    Det faktum att valutautgivaren kräver att skatt skall betalas enbart i den egna valuta, den man själv ger ut, samt att man någorlunda effektivt klarar av att driva in skatt i denna annars så värdelösa valutan, skapar i sig en efterfrågan på valutan. Efterfrågan ger den då också ett värde.

    • Sedeln är verklig, precis som du skriver. Pengarna är inte det. Om alla som känner till en skuld dör så försvinner den. För mig är det stor skillnad på detta och verkliga ting. Verkliga ting försvinner nämligen inte bara för att ingen känner till dem. Vidare står det Riksbanken fritt att inte tillåta inbyte av gamla sedlar, om de skulle vilja det. Detta är inte en naturlag och som du själv skriver så byts heller inte sedlar in längre efter tillräckligt lång tid.

      Angående acceptansen är skatteindrivning en viktig del av den, men tex efterfrågan på dollar i länder där valutan anses osäker kan inte förklaras på detta sätt. Jag känner mig också ganska säker på att efterfrågan på pengar var stor även i samhällen där natura accepteras som skattebetalning.

  3. Man kan också fundera på om det inte egentligen är chokladkakan och TV-apparatens värde som ändras och inte valutan. Valutan är bara en del av resultattavlan som håller ordning på poängen hit eller dit.

    • Ja, så kan man säga förstås men det ger inte så mycket när man intresserar sig för pengarnas värde. Liknelsen med poängtavlan ger också att det skulle vara ganska konstigt om ett mål gav 1 poäng i början av matchen och 5 poäng mot slutet, men visst skulle det vara möjligt. Bara ett betydligt krångligare sätt att tänka, tycker jag.

    • Blir förstås omöjligt att bemöta att pengar skulle vara overkliga, när du inte definierar vad pengar är.

      ”men tex efterfrågan på dollar i länder där valutan anses osäker kan inte förklaras på detta sätt.”

      Tror du kommer ha svårt att finna länder som har ett väl fungerande skattesystem, med en funktionell indrivning av skatt i ENBART den egna valutan, där invånarna inte skulle acceptera sin valuta utan istället väljer en annan att använda i sin inhemska ekonomi. Blir nämligen svårt att betala sin skatt i USD eller annan valuta när kravet är skatt i ENBART den egna statens valuta.

      • Poängutdelning/borttagning är inte allena kopplat till idrottsevenemang.
        Fiatvalutan har den funktionen, att hålla reda på ”poäng”. Att en chokladkakas antal poäng fluktuerar förändrar inte att poängen 1 svensk krona = 1 svensk krona. Det är för övrigt det enda staten numera garanterar, att 1 svensk krona = 1 svensk krona. Så har det varit sedan 1991.

        Värdet på en flytande valuta i förhållande till andra valutor uppkommer på valutamarknaden och baseras bl.a. på hur väl aktörerna anser ekonomin i fråga fungerar. Sedan är det inget ovanligt att värdet manipuleras av stater och större aktörer på valutamarknaden på olika sätt. Det är en högst oreglerad marknad.

      • 1) Hela inlägget handlar om vad pengar är utifrån dess egenskaper. Det verkar som att du vill ha en annan definition än den jag givit då du inte accepterar den. Du får gärna förklara vad du tycker att pengar är.

        2) Menar du att tex Argentina där det finns stor efterfrågan på dollar accepterar skatteinbetalningar i dollar. Detta vet jag inte men det skulle förvåna mig om de gjorde det. Och för mig är det givet att pengar existerat både i ordnade och oordnade ekonomier, både nu och under ganska stor del av historien.

      • 3) Det är många som sysselsätter sig med att fundera på pengars värde. Det du är inne på om 1kr = 1kr. Det är detta jag försökt fånga i 1) och 2) i definitionen (alltså inte 1) och 2) i mitt svar ovan).

        4) Du talar om växelkursen, och jag håller med i det du skriver.

        Det blev tyvärr inget inlägg om var pengar kommer ifrån i helgen.Kanske i kväll.

  4. ”Du får gärna förklara vad du tycker att pengar är.”
    IOU skrev jag redan tidigare. Det är vad vår svenska krona är.

    ”Menar du att tex Argentina där det finns stor efterfrågan på dollar accepterar skatteinbetalningar i dollar.”
    Nej, det menar jag inte. Hur står det till med korruptionen i Argentina? Illa är svaret. Vilket är helt i linje med det jag skrivit. Gör man inhemska affärer i dollar, utan att betala skatt, kringgår man skattesystemet. Och kringgår man man inte skattesystemet, men ändå gör affärer i dollar, måste man växla en del av dessa dollar till den inhemska valutan för att kunna betala skatt. Efterfrågan på den inhemska valutan ÖKAR då. Men det krävs alltså att man ett väl fungerande skattesystem, med allt vad det innebär.

    Jag har förstås inte påstått att pengar inte existerat både i ordnade och oordnade ekonomier. Den kommentaren förstår jag inte.

    Före 1991 gällde inte definitionen 1kr = 1kr, utan 1kr = 1kr = ett genomsnitt baserat på ett antal valutor. Staten garanterade kronans värde gentemot valutakorgen, vilket i praktiken strikt begränsade penningmängden. Vill staten öka penningmängd under valuta kopplat till något annat, måste man devalvera och devalveringen i sig är detsamma som att staten inte garanterar värdet, såsom man tidigare utlovat. 1991 gav man upp fast växelkurs och definitionen är idag 1kr = 1kr.
    Så när staten idag lånar, lovar den att betala tillbaka i svenska kronor med ett värde 1kr = 1kr. Himmelsk skillnad mot tiden före 1991.

    ”men bara under förutsättning att du inte senare klyver det ena vedträt. Då har du nämligen tre vedträn, vilket ger 1 + 1 = 3”

    Fast det stämmer ju inte. Ena stunden adderar du antal vedträd, för att sedan låta bli att addera antal vedträn i vänstra ledet. Klyver du ett vedträ har du 1+1+1=3 vedträn. Man har inte mer ved i volym/vikt, men det är ju något annat det, än antal vedträn.

  5. Angående efterfrågan på dollar. Min poäng är att det finns efterfrågan på dollar i Argentina fastän ingen driver in skatt i dollar i Argentina. Alltså måste dollarns värde i Argentina motiveras på något annat sätt än att det finns en stat som driver in skatt. Jag har uppfattningen att värdet bäst och mest allmängiltigt motiveras på det sätt jag beskrivit i min definition.

  6. Angående 1+1=3. Du har förstås rätt i att när man har tre vedträn är det 1+1+1=3. Min poäng är att man inte behöver tillföra något vedträ för att skapa 3 vedträn av 2. Så kan man inte göra med pengar. Antingen skapar man pengar ur ingenting eller så skapar man inga pengar. Delar man 10 kr på två blir det 2*5kr=10kr.

    • Vi talar väl ändå om hur den EGNA INHEMSKA valutan, (typ SEK, USD, GBP, JPY, ARS m.f. ) får sin efterfrågan och därigenom bli åtråvärd och värd att inneha?

      Ingen har påstått US-dollarns efterfrågan och dess värde i Argentinska pesos sätts genom skatteindrivning i US-dollar i Argentina. Dollarns värde gentemot Argentinsk peso sätts på valutamarknaden. Argentinsk pesos värde på valutamarknaden är ett utslag av hur väl aktörerna anser ekonomi i fråga fungerar. US-dollarns värde sätts likaledes, plus att dess värde säkras bättre då den alltjämt ses som en reservvaluta av många riksbanker runt om i världen, vilket förstås bidrar till att upprätthålla efterfrågan på USD.

      Argentinsk pesos värde, gentemot andra valutor, påverkas av deras stora informella svarta sektor, vilket kraftigt sänker efterfrågan på ARS. Och en stor svart sektor är detsamma som ha ett dåligt fungerande skattesystem, vilket är vad jag sagt hela tiden.

      Så när jag skrev ”Tror du kommer ha svårt att finna länder som har ett väl fungerande skattesystem, med en funktionell indrivning av skatt i ENBART den egna valutan, där invånarna inte skulle acceptera sin valuta utan istället väljer en annan att använda i sin inhemska ekonomi”, så stämmer det väl in på Argentina.

  7. ”Min poäng är att man inte behöver tillföra något vedträ för att skapa 3 vedträn av 2. Så kan man inte göra med pengar.”

    Och med det vill du visa vad? Det ena har ingen koppling till det andra, så som du framställer det, men ändå vill du göra en koppling dem emellan, där du använder både vedträd och pengar som räkneenheter, vilket bara pengar är i ditt exempel.

    Använder man samma typ av logik som du gör på vedträn, men på pengar, får vi en delad peng = 2 peng, eller 1 delat mynt = 2 mynt. Alltså går det utmärkt att dela pengar.

    • ”Vi talar väl ändå om hur den EGNA INHEMSKA valutan, (typ SEK, USD, GBP, JPY, ARS m.f. ) får sin efterfrågan och därigenom bli åtråvärd och värd att inneha?”

      Nja, jag försöker mig nog på en mer allmän definition, men det är svårt. Man är så influerad av den verklighet man lever i. Jag tror att jag försöker beskriva något jag tänker mig är ett fundamentalt värde. Ett värde som främst påverkas av pengarnas användning i realekonomin. Dvs ett värde som internationella valutamarknader bara tillfälligt kan skapa avsteg ifrån, högst under några års tid. Dock, inser jag att detta är komplext, då en sådan värdeförändring kan påverka det som jag här beskriver som det mer fundamentala värdet.

      Ja, ditt påstående om ”Tror du kommer ha svårt att finna länder som har ett väl fungerande skattesystem, med en funktionell indrivning av skatt i ENBART den egna valutan, där invånarna inte skulle acceptera sin valuta utan istället väljer en annan att använda i sin inhemska ekonomi”, stämmer bra på Argentina, men då behöver du ett annat sätt att beskriva värdet på dollar i Argentina. Här tycker jag att mina beskrivningar om förväntad acceptans funkar bra. Sen tror jag att acceptansen beror på det du beskriver om valutamarknaden och dollarns ställning som reservvaluta.

    • ”Använder man samma typ av logik som du gör på vedträn, men på pengar, får vi en delad peng = 2 peng, eller 1 delat mynt = 2 mynt. Alltså går det utmärkt att dela pengar.”

      Mitt syfte är att ge exempel på varför jag ser pengar som overkliga. Jag skiljer på begreppet mynt (som är verkligt och uppför sig precis så som du beskriver ovan) och peng som jag menar är overkligt och har mer gemensamt med siffror inom matematik. Detta är i grunden ett försök att förklara vad jag menar när jag skriver peng eller pengar, då jag vet att olika personer tänker på olika sätt om detta. Jag ska lägga till något om detta i inlägget.

      Jag får känslan att du hellre använder begreppet valuta när du ska beskriva det som jag kallar pengar, men jag kan ha fel.

      • ”men då behöver du ett annat sätt att beskriva värdet på dollar i Argentina.”
        Varför då? Båda valutornas värde sätts på valutamarknaden, och inte av förväntansfulla dollaranvändare i Argentina. Argentinas dollarinnehavare vet att US-dollarns värde inte rasar lika mycket som deras inhemska peso. De som idkar svarthandel, vare sig det handlar med peso eller US-dollar i Argentina (de är många), vet att de lätt kan undkomma skatt. Skattefusket gör att efterfrågan på valutan peso sjunker, och med det värdet, vilket gör att man då än hellre väljer att ta betalt i US-dollar i hopp om att säkra sitt sparande och framtida köpkraft. Men värdet på US-dollar gentemot peson sätts lika fullt på valutamarknaden och inte av argentinares förväntningar på US-dollarns värde. Skulle riksbanker runt om i världen snabbt börja sälja av stora delar av sina US-dollarinnehav, skulle US-dollarn svämma över på valutamarknaden och sjunka kraftigt och vips så blir det mindre intressant att sitta på dem, även som argentinare.

        En flytande suverän fiat-valutas värde ( SEK, USD, GBP, JPY, ARS) påverkas av valutans användning i realekonomin. Den är helt beroende av det. Används den inte i realekonomin har den inget värde. Du verkar vara fast i något slags guldstandardtänk, att dagens fiat-pengar har något slags inneboende värde, vilket bara leder fel i dina försök att reda ut vad pengar är.

        ” Dvs ett värde som internationella valutamarknader bara tillfälligt kan skapa avsteg ifrån, högst under några års tid”

        Tillfälliga avsteg? Handel på valutamarknaderna pågår dagligen år ut, år in. Alla kursförändringar är i så fall tillfälliga avsteg HELA TIDEN fram till den dag man upphör att handla med valuta (dagen då man slutar med export/import).
        Det är där värdet på flytande valutor gentemot andra valutor sätts, genom efterfrågan och tillgång.
        Inhemskt isolerat gäller bara värdet 1 kr = 1 kr, 1 USD = 1 USD osv.

      • Men det är fortfarande oklart varför du ser det som overkligt. Om du har tre bokstäver; A B C och försöker dela en av dem, har du då fyra bokstäver efter delandet? Är någonting overkligt bara för att det inte är delbart och genererar fler av samma sort, i detta fall bokstäver?

  8. ” Dvs ett värde som internationella valutamarknader bara tillfälligt kan skapa avsteg ifrån, högst under några års tid”

    ”Tillfälliga avsteg? Handel på valutamarknaderna pågår dagligen år ut, år in. Alla kursförändringar är i så fall tillfälliga avsteg HELA TIDEN fram till den dag man upphör att handla med valuta (dagen då man slutar med export/import).”

    När du skrev att valutamarknaden bestämmer värdet trodde jag att du menade när valutamarknaden själv påverkar värdet, så som är fallet vid spekulation, och alltså inte kan motiveras av fundamenta som import/export. När det gäller hur import/export påverkar tycker jag att det är bättre att prata om just import/export, och inte hänvisa till valutamarknaden. Hursomhelst, nu förstår jag vad du menar.

  9. ”Du verkar vara fast i något slags guldstandardtänk, att dagens fiat-pengar har något slags inneboende värde, vilket bara leder fel i dina försök att reda ut vad pengar är.”

    Det är egentligen precis tvärt om. Men att bara hävda att pengar har ett värde utifrån dess förmåga att köpa andra pengar (valutamarknaden) eller betala skatt blir för mig ihåligt. I så fall skulle man ju inte behöva några pengar om man inte behöver betala skatt (som man i Sverige tex inte behöver om man inte jobbar eller äger fastigheter eller andra tillgångar), eller att man av någon anledning känner att man behöver köpa en annan valuta (alltså för dess egen skull, inte för att sedan använda den till att köpa något reellt).

    MAKT: En ny sak som jag inte tagit med, men som jag nu inser är min grund för vad pengar är. Makt att få någon att göra något som den inte hade gjort om jag inte erbjöd den pengar. Det kan handla om att styra de som arbetar i ett företag, eller att förmå någon att lämna ifrån sig något eller utföra en tjänst till mig. Får nog komplettera med det.

  10. ”Men det är fortfarande oklart varför du ser det som overkligt”

    Anledningen till att jag kallar pengar overkliga är helt enkelt att komma bort från den direkta kopplingen till tex guld. Min poäng är att pengars värde sitter i huvudet på folk. Det som endast förekommer i huvudet på folk har jag valt att kalla overkligt. Det kanske finns något annat ord som känns mer rätt.

  11. Pingback: Skapa pengar | iblandekonomi

  12. Pingback: Tar pengarna slut? | iblandekonomi

  13. Pingback: Elektroniska pengar | iblandekonomi

  14. Pingback: Alla svenska kontanter blir värdelösa | iblandekonomi

  15. Pengar är ett betalningsmedel.
    vi använder betalningsmedlet för att byta varor så vi slipper att byta 5 får mot en ko.
    ett får kostar 2000kr och en ko 10000kr.
    Vi använder betalningsmedlet för att göra det enkelt att byta varor mellan varandra.
    Pengar är inget mystiskt det är bara ett betalningsmedel.

    ”1) Pengar underkastar sig matematiska lagar”
    Helt sant
    ”Då har du nämligen tre vedträn, vilket ger 1 + 1 = 3. Denna skillnad från många verkliga ting leder fram till den andra egenskapen.”
    Det du tar upp händer bara när pengar skapas eller delitas, vi ska alltid se pengar som siffror i matematiken, det enda undantaget är när man skapar eller delitar pengar då använder vi inte mattelagar vi använder bara en penna och skriver in ett tal eller så tar vi fram suddgummit och suddar ut siffran.
    Ekonomin följer matematiska lagar med ett undantag och det är när pengar skapas eller delitas.

    Varför detta med pengar är så okänt för många är att riksbanken har mörklagt hur pengar skapas för folket.
    Det är lönsamt att skapa pengar, banker som skapar pengar får ränteintäkter på pengarna dom skapade, vinsten från utgivningen av pengar kunde tillfalla staten och inte bankerna därför har alt om pengar varit mörklagt för folket.
    Nu har riksbanken blivit mer öppen.

    Från riksbanken
    http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
    ”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
    1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
    penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
    sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
    penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
    kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
    Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
    likaväl kunde tillfalla staten.”

    Nu tillverkar bankerna alla pengar igen men som digitala pengar.

    http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar

    • ”…vi ska alltid se pengar som siffror i matematiken, det enda undantaget är när man skapar eller delitar pengar då använder vi inte mattelagar vi använder bara en penna och skriver in ett tal eller så tar vi fram suddgummit och suddar ut siffran.”

      Kanske har jag varit otydlig, men jag menar att verkligheten inte följer matematisk lagar alltid, som i fallet med det kluvna vedträt. Dock skulle jag vilja påstå att pengarna gör det även när de skapas ur ingenting: 0 = (-1) + 1, där (-1) är någons skuld till banken och +1 är de pengar som skapas.

  16. Pengar är inte IOU det är bara påhittat av banker för att ingen ska fatta att pengar är ett betalningsmedel.
    Det är mänsklig dumhet att skapa pengar som en skuld till någon.
    Pengar ska skapas av en riksbank, riksbanken kan ge staten en del av dom nya pengarna som skapas.
    Pengar följer matematiska lagar det finns inget undantag, det är bara när pengar skapas eller delitas som inga mattelagar används.

    • Jag förstår inte vad du menar är motsättningen mellan IOU och betalningsmedel i det här sammanhanget. Menar du att pengar inte kan vara både och?

      Dagens system har några problem, varav räntegap, svängningar i räntenivåer och värdering av tillgångar som ska belånas är några. Ett system där en stat kan beordra en riksbank att skapa pengar för sin räkning har också många problem, framförallt vad gäller förtroendet för pengarnas värde och risken för offentliga felinvesteringar, tex uppbyggnad av meningslös administration.

  17. Pengar var ursprungligen snäckskal eller guld, guldmynt, salt avvändes även som betalningsmedel.
    IOU existerade inte, det är först när banker skapade pengar som det kom.
    Pengar skapades inte som en skuld till någon annan i början, stater gav ut guldmynt och inte banker.
    Monetär historia visar att IOU bara är påhittat av banker.

    ”Ett system där en stat kan beordra en riksbank att skapa pengar för sin räkning har också många problem”
    Det finns risker med det ja.
    Riksbanken kan trycka upp 1 miljard och köpa guld av Boliden med pengarna, riksbanken får guld i valvet och pengar skapas som inte är IOU.
    Detta vägrar riksbanken att göra för då får inte banker ränteintäkter på pengarna som skapas.
    Pengar kan skapas på många sätt men banker har förbjudit alla anda än dom att skapa pengar.

  18. ”Ett system där en stat kan beordra en riksbank att skapa pengar för sin räkning har också många problem”
    Banker får nu tillverka pengar och låna ut pengarna men banken får inte tillverka pengar och spendera pengarna.
    Vi kan föra över rätten att skapa pengar på staten men staten får inte använda pengarna staten får bara låna ut pengarna till bankerna mot reporäntan.
    Så kan även pengar skapas och det ger staten en ränteinkomst på pengarna som skapas.

    Riksbanken bestämmer reporäntan och bankerna får låna om dom vill.

    Pengar är en underlig skapelse som kan skapas på många underliga sätt, dagens sätt att skapa pengar på är det som är mest lönsamt för bankerna.
    För att öka bankernas lönsamhet kom man på att vi ska förstöra folkets pengar med inflationen så dom måste låna mer nytillverkade pengar av bankerna.

    Den som bäst reglerar dagens dårskap får ekonomipriset, att förändra själva modellen leder till utfrysning och avsked.

      • Skatten måste vi betala, ränteinkomsten är ingen skatt som vi betalar.

        Sen kan dagens modell inte existera länge till pengar skapas bara som en skuld till banken och när vi ökar mängden pengar så ökar skulderna och skulderna växer med ränta så vi aldrig kan betala tillbaka skulden.
        Vi är dömda att dö med dagens modell.

        Med ett inflationsmål på 2% så måste mängden pengar öka med minst 2% per år vi måste öka våra skulder med 2% per år och det går bara en tid sen blir det en skuldkris.
        Vägrar skattebetalarna att rädda bankerna så är alla storbanker borta.
        2008 då kunde Obama satt storbankerna i konkurs wall street kunde varit utplånat.

        Dagens låga ränta tyder på att ingen kan låna till högre ränta vi har redan för mycket skulder.
        Andra lösningar måste till eller så går banker snar omkull.
        http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/ge-4-000-kronor-till-alla-och-f%C3%A5-fart-p%C3%A5-ekonomin-3205307

        Jag tror att bankerna vet alt men dom skiter i att värden en dag går under för dom gör pengar så länge världen fortfarande finns.

  19. Vi bygger ett nytt samhälle på en ö, inga pengar finns så en bank trycker upp dom av luft och lånar ut pengarna till staten folket och företagen.
    Alla pengar är en skuld till banken och skulden ökar med räntan, efter ett tag så måste vi låna ännu mer pengar bara för att betala räntan på dom gamla lånen.
    Att betala av lånen går inte för då försvinner pengarna ur ekonomin.

    Hypotetiskt banken skapade 1 miljon 3% ränta på lånet gör att skulden är 1030000kr efter ett år.
    Skulden till banken är nu större än alla pengar som banken faktiskt skapade.
    Vi kommer att behöva ta nya lån för att betala räntan på dom gamla lånen.
    Så kommer det att fortsätta tills vi inte har råd att ta nya lån och då kollapsar ekonomin.

    Den som kan tänka och förstår matte inser att vi har en ekonomisk modell som garanterat förstör vår ekonomi.

    Denna vansinniga modell får EKONOMER ekonomipriset för att göra så bra som mögligt men att inse att det aldrig går att få modellen att fungera klarar dom inte av.

    Vår historia är full av skuldavskrivningar efter båda världskrigen skrevs gigantiska skulder av.
    http://www.clarte.nu/clartebloggen/bloggartiklarna/9219-tyskland-har-aldrig-betalat-sina-egna-skulder

    Med jämna mellan rum måste skulderna skrivas av eller så går mänskligheten under.
    Nu är räntan låg för att vi inte har råd att ta nya lån skuldkrisen kan leda till ett nytt världskrig och nya skuldavskrivningar för tyskar.
    Frågan är kommer skuldavskrivningar före eller efter det ww3?

      • Alla pengar är ett lån till banken.
        Var är pengar som vi kan betala tillbaka skulden med, pengarna finns inte.
        Om lite pengar skapas av riksbanken och sen bara ges till staten så finns det pengar.
        Inflationen förstör våra pengar och nya måste skapas för att ekonomin ska fungera.
        Lösningen är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och bara ger saten pengarna.
        Då skapas lite äkta betalningsmedel, men bankerna ser hellre att värden går under än en reform som löser våra problem.

        Historiskt så skapade riksbanken betalningsmedel som inte var en skuld till banken, det var våra papperspengar men nu när kontantdelen minskar försvinner dom skuldfria pengarna.
        Vinsten från sedelutgivningen fick staten.

      • Pengar som skapas från kreditgivning försvinner inte förrän lånen betalas tillbaka. Pengarna cirkulerar i ekonomin och räcker precis till att betala av alla lån.

        Du har rätt i att det behövs mer pengar när värdet i ekonomin ökar. När pengar skapas genom kreditgivning finns det en koppling mellan värde och penningmängd.

      • ”Pengar som skapas från kreditgivning försvinner inte förrän lånen betalas tillbaka. ”
        Rätt och därför kan vi inte börja amortera på husskulderna för då skulle pengarna försvinna.

        Varför ska privatbanker skapa alla pengarna?
        Lösningen är att riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen förstörde och bara ger saten pengarna.

        ”När pengar skapas genom kreditgivning finns det en koppling mellan värde och penningmängd.”
        Du tar upp felet i USA så steg bostäderna i pris och bankerna tillät belåning pengar skapades utan något värde bakom.
        Banker kan inte hantera sedelpressen.

        Jag ska tala om för dig att jag har gett upp världen kommer garanterat att gå under när ingen vill förändra vår ekonomiska modell, du och dina barn och jag dör snart i ww3.
        Det kan räcka med en grek som har förlorat alt tack vara trojkan och nu tar till våld mot Merkel, på liknade sätt startades ww1.
        Jag tror att ett storkrig kommer före nästa stora skuldavskrivning
        Alt kunde undvikas om bara bankerna lät riksbanken tillverka lika mycket pengar som inflationen förstör.

        Tröttnar folket på att rädda banker då är det godnatt med dagens banker.
        Folket kan då kräva att banker bara är statliga, inte bra men så kan det bli.

      • ” När pengar skapas genom kreditgivning finns det en koppling mellan värde och penningmängd.”
        I högkonjunkturer så är värdet högt banken gödslar ekonomin med krediter.
        I lågkonjunkturer är värdet lågt och inga krediter ges eller så dras krediter in.

        Bankerna skapar konjunktursvängningarna med positiv återkoppling.
        Alla matematiker ser att det omöjligen kan fungera.
        Det borde vara motsatsen för att fungera lågkonjunktur då ökar man mängden pengar , högkonjunktur med överhettning då minskar man pengarna.

        http://www.dn.se/debatt/lat-alla-invanare-i-sverige-fa-en-betydande-utbetalning/
        Bankerna skapar inte tillräckligt med pengar i en lågkonjunktur och har vi inte råd att låna så rasar ekonomin ner i en depression.

        Hade dom redan 2008 tryckt upp en betydande mängd pengar så skulle krisen varit borta men det förbjöd bankerna.

        ”IMF varnar: Svenskar har för höga skulder ”
        Ok då slutar vi att öka våra skulder och börjar amortera, men riksbanken kommer att öka inflationen till 2%, då förstörs ekonomin fort.
        Pengarna inflationen förstörde måste ersättas med nya annars så rasar ekonomin ihop som ett korthus.
        Vi ska nu sluta tillverka pengar och samtidigt börja förstöra 2% av dom pengarna som finns varje år.

      • Ja, skapandet av pengar genom krediter ökar konjunktursvängningar. Det är ett problem.

        Dock ska man ha klart för sig att skillnaderna i pengavärde orsakade av konjunktursvängningar är krusningar på en långsiktigt uppgående trend. Tror till och med att penningmängden stadigt ökade varje år genom hela finanskrisen 2008 – 2010.

        Min känsla är att penningmängden behöver hålla jämna steg med värdeutvecklingen för att hålla ekonomin igång. Lite osäker på det dock.

      • Använd matteläran den enda absolut sanna vetenskapen.
        Vi kan bevisa att man minst måste tillverka lika mycket pengar som inflationen förstörde.
        På kort sikt är det inte så viktigt men på lång sikt är det ett krav.
        Om vi aldrig ökar mängden pengar och inflationen är 2% så kostar en bil mer än alla pengar som finns om några århundraden.
        Att öka mängden pengar med 1% och sen ha 2% inflation är lika omöjligt bilen kommer att kosta mer än alla pengar som finns till slut.
        Talet som har störst exponentiella ökning blir till slut störst.

        Slutsatsen är att man MÅSTE öka mängden pengar minst lika mycket som inflationen är.

        Om bankerna inte tillverkar dom pengarna som behövs så måste riksbanken tillverka pengarna.

        En lag är skriven vi måste öka mängden pengar minst lika mycket som inflationen är.
        Gör vi inte det så dödar vi med 100% säkerhet våra barn eller framtidens barn.

        Nästa vetenskapliga sanning är att ökar vi pengarna med 2% och inflationen är 2% så ökar inte värdet i pengarna som finns, lika mycket pengar som skapades förstördes.
        Att mäta penningmängden i M3 är mänsklig dårskap.
        M3 – inflationen är den verkliga ökningen av mängden pengar.

      • Jag har inte funderat så mycket på det där med inflationen och penningmängden, men det är uppenbart att det finns ett samband dem emellan. Tror att du behöver ha med variabeln för pengarnas omsättningshastighet i ekonomin också, men det rubbar inte det grundläggande sambandet, utan lägger bara in en faktor att multiplicera med.

      • ”Tror att du behöver ha med variabeln för pengarnas omsättningshastighet i ekonomin också”
        Helt rätt men transaktionshastigheten kan inte öka oändligt, den kan inte öka mycket, jag tror att den förblir ganska så konstant möjligen en liten uppgång.
        Även med oändlig transaktionshastighet så måste vi öka mängden pengar mer än inflationen.
        Om vi inte skulle göra så så kostar en bil mer än alla pengar som finns och vi kan inte omsätta pengarna en enda gång.
        1.9% ökning av pengarna och 2% inflation är omöjligt.
        Du är intelligent du insåg att transaktionshastigheten påverkar.

        Vi kommer om något eller några år att nå inflationsmålet.
        M3 och 2% dom pengarna är enormt mycket pengar som bankerna måste skapa med kreditgivningen.
        Räknar vi sen med alla pengar alltså bankernas alla krediter och ökar pengarna med 2% så måste bankerna skapa enormt med pengar.
        (Pengar som inte räknas in i M3)

        Om vi nu slutar låna till bostäder och börjar amortera så hände det som inte får hända inflationen är större än ökningen av pengarna.

        Du har nu insett att riksbanken inte förstår nationalekonomi
        Riksbanken vill ha 2% inflation och dom vill minska vår skuldsättning, det är ett omöjligt mål.

        Riksbanken borde redovisa ökningstakten av M3 i förhållande till inflationen men dom fattar inte att det är viktigt.

        Ökar vi inflationen så ökar reporäntan och då minskar skapandet av pengar.
        Det kan komma en kris som beror på en obalans mellan inflationen och ökningstakten av pengarna.
        Vi måste nu ha nollränta för att öka mängden pengar i tillräcklig grad, USA har inte kunnat öka reporäntan på 15 år.

        Min lösning är genial riksbanken tillverkar lika mycket pengar som inflationen är och ger pengarna till staten.
        Staten får en inkomst och vi förhindrar att inflationen blir större än ökningstakten av pengarna.
        Bankerna slipper en skuldkris som sätter många banker i konkurs.

      • Vi har diverse ekonomiska terrorister som sprider dynga på bloggar YouTube för att sälja ex Bitcoins guldmynt och diverse investeringar.
        Dom skriker att vi får hyperinflation av att trycka pengar bara för att vi ska köpa deras investering.
        Dom är farliga riktigt farliga för dom lurar i folk dumheter.
        Min lag säger att vi måste trycka pengar om vi har ett inflationsmål på 2%
        Dom säger att vi inte ska trycka pengar.
        Folk tror på terroristerna det är hemskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s