En riktigt bra låt med Nirvana

 

Ja alltså, Litium. Grundämnet som gett titeln till tredje singeln på succéalbumet Nevermind med andra spår som till exempel Smells like teen spirit och Come as you are. Låtens titel sägs också vara en referens till Karl Marx uttalande om religionen som opium för folket.

Men låten är inte längre det som är mest intressant med detta grundämne. Det som de flesta tänker på är förstås dess användning i batterier för hemelektronik, arbetsverktyg och nu på senare tid än mer aktuellt för fordon och lagring av energi från solpaneler och små vindkraftverk.

Jag och många med mig har ifrågasatt och undrat om litiumet verkligen kommer att räcka till alla de behov som kommer i takt med att oljan tar slut och behöver ersättas med elkraft lagrad i batterier.

Det finns idag 14 miljoner ton kända tillgångar av litium. Det räcker till 140 miljoner batterier med 10 kg litium i varje. Det täcker förstås inte behovet till fordon över hela världen. Men utvinning av litium är något som är ganska nytt då det inte funnits behov av stora mängder av metallen tidigare. Litium är ett mycket vanligt grundämne i jordskorpan och därför är det troligt att nya stora fyndigheter kommer att upptäckas i takt med att behovet ökar. Precis som stor del av den olja som hittats blivit upptäckt långt senare än de första åren i början av oljans användning.

Det litium som är känt idag räcker alltså inte på långa vägar till den omställning som är på väg men det finns goda chanser att nya upptäckter gör att betydligt större mängder kommer att kunna utvinnas. Det är också viktigt att det införs rutiner för återvinning så att det litium som grävs upp kan komma till så stor nytta som möjligt, och minska behovet av ännu större fyndigheter. Till slut kanske litiumet kan tillgodose behovet och omsättas i ett kretslopp där det används i nya batterier efter att de gamla förbrukats. Och att behovet av nya fyndigheter stannar av.

Detta inlägg är baserat på Olja för blåbär: För mycket fokus på litium-Klondyke missar framväxten av organiska batterier, som har en lite annan vinkel.

Annonser

Transportöransvaret

Transportöransvaret är en regel som går ut på att transportören får bekosta återresan om en person som de transporterar till Shengenområdet inte beviljas asyl. Detta har inneburit att till exempel flygbolag vägrar att släppa ombord personer som eventuellt inte kommer att beviljas asyl i destinationslandet. Flygbolagets personal har inte kompetens att avgöra vem som kommer att få asyl men hindrar dem slentrianmässigt att köpa en säker och bekväm resa. Det är också transportöransvaret som gör att tusentals resenärer över Öresundsbron trakasseras av transportörens personal och hindras att resa fritt mellan länderna.

Med hjälp av transportöranvsvaret lämpar de länder som smidigast nås med flyg, till exempel Sverige, över ansvaret för asylsökande till länder som är lättare att nå med sätt som inte omfattas av transportöransvaret. Detta leder till osäkra transporter istället för de vanliga, båt, tåg och flyg. Istället är asylsökande hänvisade till flyktingsmugglares gistna skorvar, hänga på lastbilar, hålla sig fast under tåg. Eller som senast mellan Danmark och Skåne, promenera på motorväg genom Öresundsbrons tunnel.

Med tanke på denna regel är det stort hyckleri att sitta i de nordiska länderna och klandra de sydliga länderna för hur situationen hanteras, och vägra att ta emot och fördela asylsökande. Vanlig hederlighet borde få oss att ta bort regeln om transportöransvar så att även asylsökande kan köpa en resa med vanliga transportmedel.

 

Terrorismens vi och dom

Vilka är de där terroristerna? Hur ska VI bekämpa DOM, och vad gör politikerna? Om man frågar Donald Trump så är terroristerna 1 miljard muslimer, och om man bara håller dem kort ska man nog slippa terrorismen. I Norden stämmer det dock ganska dåligt om man mäter antalet dödsoffer för terrorism de senaste åren, med tanke på Utöja och andra rasistiska dåd.

Politikerna verkar inte göra mycket när det väl smäller. Kommer mest med svepande formuleringar om att behålla lugnet och att det är trots allt liten risk att drabbas av terroristdåd. Skenbar trygghet säger vissa, men är det verkligen så? Nej,  Europa är fortfarande en av de tryggaste delarna av världen att leva i, och i den mån det är farligt är det inte främst på grund av terrorism.

Däremot kan det bli farligt. Framförallt om samhället börjar förändras efter terroristernas agenda och förföljelser av de som är annorlunda inleds i större skala. Mobilisering av privata motaktioner är också en stor risk som börjar synas i form av medborgargarden.

Det kan behövas ett tydligt vi och dom för att lösa problemen. I så fall VI som vill leva i fred och frihet, och DOM som önskar mera våld och tvång i samhället. I dom ingår individer från alla folkgrupper, i synnerhet radikala islamister, kommunister, fascister och rasistiska etniska svenskar, i allmänhet INTE muslimer, svenskar, judar eller afrikaner.

Kan man hacka dig?

Birger Schlaug har tydligen fått sin identitet kapad. Birger Schlaugs identitet kapad, Expressen

Detta är allvarligt, inte bara för att hans personliga konton riskeras, utan framförallt för att han är en politiskt verksam person och att andra kan torgföra politiska budskap i hans namn. För tillfället är bloggen blockerad. Birger Schlaug

Detta är i ett större perspektiv ett problem för demokratin. Jag har själv fått en tankeställare beträffande om mina krångliga lösenord är tillräckligt krångliga, och vilka andra svaga punkter som eventuellt finns.