Bor du i ett konstverk?

Det finns fina och fula hus! Vad som är ett fint eller ett fult hus skiljer sig förstås beroende på vem man frågar, men det är inte så enkelt som att säga att det alltid är upp till betraktaren. Om man frågar mig så är många hus byggda de senaste sextio åren ganska fula. När det gäller fristående villor är de i stort sett alltid finare när de byggts som fristående villor där den som ska bo i huset har haft stort inflytande över dess utformning. Detta står i kontrast till likformiga exploateringsområden, eller ”enhetliga” som vissa skulle kalla det, .

Jag är själv uppvuxen på en gata med från början lantlig prägel med en bondgård och fruktodlingar. Under 50 och 60-talet förändrades karaktären för att på 70-talet och 80-talet då jag växte upp, snabbt ändras till ett vanligt villaområde i stadens utkant. Jag grät som fyraåring stora tårar när mormor och morfars fina gamla hus revs för att ge plats för en 70-talsvilla. Detta var dock inte det värsta utan det var istället de LB-hus som uppfördes i en strikt rad på ena sidan längs en stor del av gatans längd. Numera är de inte längre alla enhetligt bruna, utan de flesta är ommålade i en egen färg av husens ägare, så det förskräckliga uttrycket har mildrats något. Undrar dock hur länge dessa fula hus måste vara kvar innan de kan rivas och gatan på nytt kan få ett genuint vackert uttryck.

Frågar man däremot en slumpvis utvald arkitekt, en makthavare på stadsbyggnadskontoret eller på en av byggjättarna får man ofta ett annat svar på vilka hus som är vackra. Kan det vara så att jag har fel och inte insett storheten i de moderna likformiga husen? Nej, jag tror faktiskt inte det. Ta en titt på följande länkar om vilka hus helsingborgarna tycker är vackra respektive fula.

Helsingborgs finaste hus
(hus att välja på)

Helsingborgs fulaste hus

Till exempel det moderna konserthuset i Helsingborg nominerades till tävlingen om Helsingborgs vackraste hus. Jag gissar att det nominerades av någon ur eliten. Som enda modernt hus var detta med i omröstningen och borde locka röster från alla som föredrar moderna hus framför den äldre stilen. Som ni ser lyckades huset ändå bara skrapa ihop tio procent medan nittio procent fördelades på de mer klassiska husen. Och konserthuset är inte något nytt hus. Helsingborgarna har haft nästan hundra år på sig att vänja sig vid det. De tycker ändå inte att det är tillräckligt fint för att få mer än tio procent.

Jag är av åsikten att makten över stadens utformning ska ligga mindre i händerna på arkitekter och byggbolagens makthavare och i större utsträckning i händerna på stadens innevånare. Besök till exempel det helt nya hiskliga området väster om stationen i Lund, som aldrig borde byggts på det viset. Boendemiljöer borde inte vara konst(iga). Konst kan vara fint att titta på men makthavarna bor inte själva i konstverken, lika lite som Picasso bodde i någon av sina tavlor.

Därmed inte sagt att vi behöver hårda centralstyrda riktlinjer för stadens utformning likt Nazisternas kulturkontroll – tvärt om. En klump med betong på en blomsteräng är inte ful för att den bryter ett mönster eller ett kulturellt sammanhang, den är ful i sig själv. Jämför med att bryta mönstret genom att placera en solros på samma blomsteräng. Mångfald är ofta vackert, likformighet och modern arkitektur är ofta inte det.

Annonser

Tryck upp oljepriset!

Vad skulle vara det lättaste sättet för oss att få upp oljepriset? En fråga som dryftats i alla möjliga konferensrum den senaste tiden. Lite oftare i Ryssland, USA och Norge än på andra ställen. Norrmännen kommer nog fram till att det inte är så mycket de kan göra något åt. När det gäller USA och Ryssland är det en annan femma. USA har världens största militärmakt och möjlighet till världens starkaste diplomatiska tryck baserat på denna. Dock finns i USA också starka intressen för att hålla oljepriset nere. Ryssland har en betydligt mindre militärmakt än USA som den kompenserar för genom att spela smått galen och ”trigger-happy”. Dessutom har Ryssland en hemmaopinion med mycket begränsade möjligheter att sätta käppar i hjulet för aggressivt beteende.

Nu verkar det som att Ryssland kommer att använda sin lilla militärmakt just i syftet att pressa upp oljepriset. Detta kan de förstås inte göra helt på egen hand givet de begränsade resurserna. Dock finns det alla möjliga grupper och makthavare i Mellanöstern som kan hetsas mot varandra så att ett krig som verkligen påverkar flödet av olja drar igång. Med rätt glasögon ser man att det är just detta Ryssland är i färd med i sitt engagemang i Syrien.

Detta inlägg inspirerades av Cornucopia? Saudi-Arabien hotar anfalla Assad och Syrien

Uppdatering: Nu verkar det var i full gång: Di: Ryssland har bombat i Syrien

Skulle detta vara framsteg?

Läste You Call this Progress?Do the Math. Gör det du också.

I korthet kan man beskriva det som att bloggaren tycker att den tekniska utvecklingstakten slagit av ordentligt de senaste sjuttio åren och exemplifierar med vilka fantastiska framsteg som människor upplevde de 65 åren innan 1950 jämfört med de år som förflutit sedan dess. Jag kan inte mer än hålla med om att de största tekniska framstegen gjordes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Men betyder det verkligen att utvecklingstakten minskar och kommer att fortsätta minska? Vad skulle behöva uppfinnas idag för att imponera lika mycket på oss som telegraflinjer mellan kontinenter eller flygmaskiner imponerade då de uppfanns? Jag ska lista några förslag, kom gärna med egna också:

Rymdresor till mars: Nej, det är egentligen bara en mindre vidareutveckling av månfärderna. Att också ta sig tillbaka däremot skulle imponera på mig.

Fritt svävande: Alltså att utan att förbruka energi hänga i luften och till synes upphäva gravitationen. Utan stor ballong förstås.

Tidsresor: Definitivt hög imponeringsfaktor.

Rymdresor till annan stjänrna: Den självklara sci-fi-drömmen.

Kommunikation med utomjordisk livsform: Det ultimata beviset på att människor inte är den enda intelligenta livsformen och potentiellt en källa till oanade nivåer av kunskap.

Som sagt, låt fantasin löpa fritt och kom med fler förslag.

Minska skatt på enkla arbeten

Birger Schlaug har ett förslag om ökat grundavdrag: Debattinlägg: Höj grundavdraget till 120 000 kr

Det är ett  bra förslag bland annat på grund av:

  • Det kan hålla nere kostnaden på enklare arbeten för arbetsgivarna utan att öka på ekonomiska skillnader orimligt mycket.
  • Detta leder i sin tur till att fler arbeten är möjliga och det är bra med tanke på att människor mår bättre av att stå för sin egen försörjning än att gå på bidrag. Detta kommer ändå att vara en utmaning med tanke på att många arbetsuppgifter tas över av olika former av automatik.

Det finns dock ett bekymmer när det gäller hur motsvarande skatt ska kunna samlas in. Det bästa hade varit att beskatta utvinning av råvaror då det förbrukar det kapital som finns i marken. Men det hade bara resulterat i att råvaror slutar utvinnas i Sverige och istället importeras. Det som är mest praktiskt skulle nog vara att lägga motsvarande skatteintäkt på momsen, gärna i förhållande till hur miljöbelastande olika varor är. Problemet med det är bara att ens veta vilken miljöbelastning en vara har när den når konsumenten och det skulle förstås öka på administration på ett ganska brutalt sätt. Men vi ska ju ha något att jobba med 🙂

Alla svenska kontanter blir värdelösa

Ja det är sant. Alla nu existerande svenska kontanter kommer att bli helt värdelösa inom en kort tid. Detta har staten bestämt. Det sätter verkligen fingret på hur fundamentalt värdelösa kontanter är. När staten säger att en sedel är värdelös så är den det, och ingen skulle drömma om att ta emot den som betalning. Sedeln har inget eget värde. Läs mer om det här.

Ingen anledning till oro dock. Elektroniska pengar kommer att behålla sitt värde och det kommer att vara möjligt att köpa nya kontanter för att ersätta de som blivit värdelösa.

Elektroniska pengar

Jag har skrivit om vad pengar är här, men den definitionen utgick på många sätt från mina egna erfarenheter och sunt förnuft, och det är alltid lite bedrägligt. Det finns en rörelse på Internet som hävdar att kontoinnehav hos bankerna inte är pengar därför att det inte har stöd i lagen. Till er som funderar på om det verkligen kan vara sant kan jag meddela att sunt förnuft segrar även här, det är inte sant. Dessa pengar har i allra högsta grad stöd i lagen. Nedan finns en definition från
Lag (2011:755) om elektroniska pengar

Definitioner

2 § I denna lag betyder
1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat
personligt instrument eller en personlig rutin som används för
att initiera en betalningsorder,
2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde
som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra
betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om
betaltjänster, och

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

Jag tolkar texten under a) – c) ovan som precis de kontoinnehav som finns hos banken. Det vill säga banken har själv skrivit upp mitt kontoinnehav och de har förbundit sig att ge mig pengar som motsvarar innehavet på kontot om jag begär det. Dessutom godtas dessa kontoinnehav som betalning av andra. Jag har alltså en fordran på banken och det innebär att kontoinnehavet ska betraktas som elektroniska pengar.

Frihet, konkurrens, ojämlikhet

Den franska revolutionen var en vidrig historia på de flesta sätt, precis som revolutioner oftast är. Dess slagord var det dock inget fel på, och de har hängt med sedan den tiden på goda grunder. Framförallt ett av dessa slagord har dock fått stryka på foten i Sverige på senare tid. Nu är dags att ta tag i ett av vår samtids största problem, ojämlikheten i Sverige.

Skillnaderna i löner är ofta löjligt stora. När man pratar om att hålla igen löneökningar handlar det aldrig om de som ligger i toppskiktet. Skillnaderna blir större. Vi får bostadsområden med social misär. Barn växer upp med sämre förutsättningar än sina jämnåriga, inte utifrån sina egna egenskaper, utan pga sitt sociala sammanhang. Lägre löner leder till sämre hälsa och andra problem.

Jämfört med alla de andra nordiska länderna har Sverige sämre siffror för jämlikheten. Högre värden i diagrammet visar på större ojämlikhet.

blogg

Och skillnaderna blir större.

blogg2

Det är nu vi har chansen att ta tag i detta på ett ordnat sätt. Vi bör inte vänta tills bägaren rinner över och revolutionen är ett faktum.