Konservativ temperatur

Utgångspunkt:

Den globala medeltemperaturen bör bevaras på dagens nivåer, eller uttryckt med andra ord konserveras.

Det som spelar roll för den globala medeltemperaturen är hur mycket av världens fossila bränslen som eldas upp. Lösningen på problemet måste fungera enligt marknadsekonomins principer för att ha en chans att lyckas. Fossila bränslen är en billig resurs och alternativa produktionsmetoder kommer att kosta mer, åtminstone under en ganska lång övergångsperiod. Om så inte var fallet hade alternativa lösningar redan varit införda.

Nuläge:

När förbrukningen av fossila bränslen minskar på en marknad blir bränslena billigare, vilket gör dem mer fördelaktiga att använda på andra ställen, och minskningen globalt uteblir.

Med frihandel utan koppling till utsläpp av klimatgaser kan inte förbrukningen av fossila bränslen begränsas globalt, eftersom produktion flyttas dit där regleringen är mindre, och varor importeras sedan därifrån. Nuvarande system med EU:s utsläppsrätter kan inte lösa detta även om systemet skulle skärpas, eftersom det bara omfattar en del av världsmarknaden.

Politisk förändring:

För att skydda initiativ som minskar användning av fossila bränslen i produktion behöver WTO göra det möjligt att införa Tull på CO2 och andra klimatgaser som släpps ut i produktionen av de varor som importeras. För att detta ska vara genomförbart måste utsläpp i produktion kunna spåras på ett effektivt sätt.

Det är viktigt att tullen på varor har en koppling till just utsläppen, så att den produktion i tex Kina som har små utsläpp, också gynnas av systemet, vilket den inte gör med generella tullar på varor från Kina. Transporten med båt är ofta en mindre del av de totala utsläppen som en vara orsakar, och just transporten kan bättre hanteras med hamnavgifter kopplade till hur mycket klimatgaser själva transporten orsakat. Alternativt ser man även denna transport som en del av produktionen när utsläppen beräknas vid importen.

Det som skulle behövas är ett system där varje vara deklareras med avseende på utsläpp av klimatgaser. Om produktionen innehåller varor från underleverantörer utan denna deklaration, används schablon som utgår från att maximala utsläpp orsakats. Detta ger incitament till leverantörer att redovisa utsläppen för att komma ner till faktiska utsläpp i det som registrerats. Tullen kan införas stegvis för att producenter ska ges tid att bygga upp den nödvändiga administrationen. Samtidigt införs avgifter för producenter på den egna marknaden, som matchar tullavgifterna.

 

Utländsk påverkan

Trump bad Ukrainas president Zelenskyj om ta fram uppgifter som skulle användas för att påverka det kommande valet i USA. Det påminner ganska mycket om det som Trump anklagas för i den så kallade Rysslandsutredningen.

Att Trump bett Ukrainas president ta fram dessa uppgifter råder det ingen tvekan om. Trots detta, eller just på grund av detta, verkar debatten just nu handla om ifall den amerikanska presidenten lagt någon press bakom sin begäran. Precis som om en amerikansk president kan be om någonting över huvud taget utan att det får en enorm tyngd gentemot den som tar emot begäran.

Alldeles oavsett detta är det uppenbart att Trump bjudit in främmande makt att påverka den demokratiska processen i USA. Det borde räcka för att kunna konstatera hans olämplighet.

 

Klimatrisker

Mannen tar fram revolvern ur skrivbordslådan. I vänsterhanden lekar han med en patron som han utan ansträngning låter dansa mellan fingrarna. Han fäller ut magasinet. Det är tomt. Patronen glider med en välövad rörelse ner i magasinet, och han sätter spinn på det.

Flickan ser allt detta där hon står mitt i rummet framför skrivbordet. När mannen lyfter pistolen med pipan mot sin tinning kan hon inte vara tyst. Hon måste skrika att han ska låta bli. Mannen tittar lite förvånat på henne. Undrar varför hon tror att han borde lyssna på henne. Inget hon gör kan ändå styra honom.

Sedan trycker han av.

Svenskar ska straffas

I Sverige har vi hårda straff. Livstids fängelse är det hårdaste, men även andra straff är hårda, med långa fängelsevistelser.

Ju, hårdare straff, desto mer brottslighet verkar det som när man tittar på till exempel USA som har både högre brottslighet och hårdare straff. Kanske beror detta samband på hur barn som har sina föräldrar i fängelse påverkas, eller på den skola i brott det är, och gynnandet av kriminella nätverk i fängelserna.

I Sverige är fängelsestraffen för unga lägre om man är under 21 år. Ulf Kristersson (m) säger att det är en signal till unga att det inte är så farligt att begå brott. Men det är troligtvis tvärt om, att varje dag i fängelse ställer till med mer skada just när man är ung och lättare påverkas av fängelsemiljön. Att fängelsestraffen är kortare är en signal till unga om hur viktigt det är för just dem att hålla sig borta från de farliga fängelsena.

Var finns pengarna?

När du lånar pengar och till exempel köper ett hus skapas pengar och sätts in på ditt konto, och sedan på säljarens konto. Säljaren använder i sin tur kanske pengarna till att köpa ett nytt hus eller de fördelas som arv via ett dödsbo, och de används kanske i tredje led till en utlandssemester och så vidare. Se mer om detta i Skapa pengar.

En hel del pengar cirkulerar förstås i systemet som ovan utan att ligga speciellt länge på varje ställe. Men hur stor del av pengarna används på det viset, och hur mycket ligger mer långsiktigt still på bankkonton? Och av de pengar som någon äger som kapital, vilka är ägarna? Jag kan räkna upp några troliga kandidater som: banker, pensionsfonder, företag, privatpersoner och så vidare.

Det är pengarna som ligger stilla som kan generera inlåningsräntor, då inlåningsräntorna på transaktionskonton oftast är mycket låg. Det är de som får dessa inlåningsräntor som drabbas mest av att räntorna för tillfället är så låga. Är det dessa personer och institutioner som ligger bakom den pågående kampanjen mot de låga räntorna vi har idag? Svårt att avgöra när man inte vet vem som äger pengarna. Någon äger alla pengar som skapas genom kredittillväxten, men det är svårt att ta reda på vem det är. Förtjänar de högre räntor, eller borde de vara nöjda med det de får för att låna ut pengarna?

Terrorister mitt ibland oss

Viket ansvar har vita med kristen bakgrund för skjutningarna i El Paso? Spelar det någon roll att det ur svenskt perspektiv sker på en annan kontinent?

Sverige har sina egna dödliga exempel i form av terroristerna John Ausonius, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov. Utlänningar varnas för att åka till Sverige på grund av risken för terroristdåd. Och etablerade terroristnätverk som 8chan når lätt över gränsen även in i Sverige. Nätradikalisering i fokus efter El Paso

Just varningen för att åka till Sverige förefaller ganska överdriven, men utvecklingen kan mycket väl accelerera i fel riktning i den rådande stämningen. Hatet i Sverige är på sina håll en naturlig del av umgänget, och det finns politisk representation som använder det som basen för sin makt.

Rasismen i vardagen är den breda mylla som tistlarna växer ur och vi har mycket att vinna på att minska den generellt i samhället. Än finns tid att vända utvecklingen. Jag tror att det är svårt att hindra potentiella terrorister från att isolera sig i osunda miljöer och på så sätt radikaliseras. Miljöerna där hat frodas behöver minskas, både på nätet och i politiken.

Tull på CO2

Energianvändning hänger samman med BNP. Ju högre BNP, ju mer energi förbrukas. Hög BNP är främsta anledningen till att svensk konsumtion kräver så stora mängder energi.

Världen har tillväxt, vilket gör att BNP i de flesta länder ökar. Detta gör att energianvändningen ökar. I rapporten BP Statistical Review of World Energy kan man läsa att detta innebär att mängden fossilt bränsle som eldas upp också ökar. Alltså inte minskar som det skulle behöva göra, utan ökar!

Så, då finns två vägar att gå.

  1. Minska BNP
  2. Minska andelen fossil energi

Att medvetet minska BNP skulle bara gå att genomföra i en diktatur, och det skulle få mycket negativa konsekvenser på alla möjliga sätt, så jag föredrar lösning 2. Men för att den lösningen ska gå att genomföra måste det finnas ekonomisk anledning att minska användningen av den billiga fossila energin.

När företag i Sverige får höga krav på sig att producera med lägre miljöpåverkan, blir det en anledning att flytta produktionen utomlands. Detta har vi sett, och en stor del av det som konsumeras i Sverige produceras i andra länder, med lägre miljökrav. Därför är det en återvändsgränd att bara införa krav i Sverige.

För att kompensera för detta måste Sverige och EU införa tullar med direkt koppling till global miljöförstöring. Det skulle vara lätt att argumentera för. Dvs om miljön i Sverige förstörs av produktion i ett annat land så blir det tull på varor som ligger bakom problemet.

Europa har stor makt när det gäller detta på grund av att det finns så många resursstarka konsumenter här. Det är viktigt att tullen har en tydlig koppling till utsläppen för att gynna de företag som producerar med låga utsläpp.

Ett motargument är att det skulle krävas en enorm administration för att hantera detta och spåra miljöpåverkan genom flera led av underleverantörer. Och ja, det skulle det. Men även om inte all produktion med utsläpp av koldioxid skulle stoppas, så vore detta ett tydligt ställningstagande och fördelarna är flera:

  1. Högt signalvärde om att det lönar sig att ställa om till förnybar energi.
  2. Ökade kostnader för de som producerar med fossil energi skulle göra att företag som använder förnybar energi får en konkurrensfördel.
  3. Rimligare fördelning mellan världsdelar vad gäller tillverkningsindustri, så att större del av produktionen är kvar i Sverige och Europa.
  4. Det skulle samlas in resurser från tullarna som kan satsas på forskning och olika typer av subventioner för omställning till användning av förnybar energi.

Detta är den enda vägen framåt. Alla försök att begränsa användningen av fossil energi i Sverige och Europa med nuvarande frihandel, kommer bara leda till att produktion flyttar till andra sidan gränsen.