Pengar söker boende

I slutet av en högkonjunktur kan man göra sig beredd på några standardformuleringar från en ekonomijournalist på en tidning du brukar läsa. Nämligen att nu i lite sämre tider ser vi att ”pengar flyttar från börsen”. Smaka på den lite. Pengar flyttar från börsen, det verkar väl logiskt? Man vill ju inte ha en massa pengar på en börs som kommer sjunka. Men vart flyttar egentligen pengarna, och vad innebär detta i praktiken? Den tanke som kommer upp först är att pengarna flyttar till någon annan typ av värde, till exempel bankkonto eller någon råvara.

För att flytta pengarna från börsen behöver man förstås sälja aktier, så långt inga problem, och den som säjer har inte längre sina pengar på börsen. Men för att sälja behöver ju någon köpa, och den köparen sätter ju in sina pengar på börsen. Hur kan då en ekonomijournalist beskriva det hela som att pengar flyttar från börsen, när de uppenbarligen också flyttar till börsen, precis som de gör vid försäljningar i en börs med uppåtgående trend?

Vi kör ett räkneexempel för att se om detta verkligen är fikonspråk så som det verkar. Det kanske går att se att pengarna flyttar på grund av den lägre värderingen av aktier i en fallande trend. Om värdet blir mindre på börsen kanske pengarna ändå har flyttat någonstans.

Vi tar det enklaste exemplet, med två försäljningar endast mellan person A och B, med minskat börsvärde för aktierna däremellan. Platsen som vi ska undersöka om pengarna flyttar till är bankkonto.

Utgångsläge: A har 10000 kr på börsen i form av aktier. B har 10000 kr utanför börsen, på bankkonto.

Försäljning 1: 10000 kr ut från börsen till säljaren A som sätter 10000 kr på bankkonto, 10000 kr in på börsen från köparen B.

Nu har B 10000 kr på börsen och A 10000 kr utanför börsen. Ett nollsummespel än så länge. Aktierna tappar nu i värde till 8000 kr, och A köper tillbaka aktierna i försäljning 2.

Försäljning 2: 8000 kr ut från börsen till säljaren B som sätter 8000 kr på bankkonto, 8000 kr in på börsen från köparen A, som nu åter äger aktierna på den lägre värdenivån.

Nu har A 2000 kr kvar på banken som denne inte använde när den betalade aktierna i försäljning 2. B har 8000 kr på banken som denne fick betalt för aktierna. Totalt 10000 kr på banken. A har också 8000 kr på börsen i form av de aktierna han åter äger.

Nu jämför vi hur mycket pengar vi hittar utanför börsen före de två försäljningarna och efter dem:

Före: A har 10000 kr på banken
Efter: A har 2000 kr på banken, B har 8000 kr på banken = 10000 kr på banken

Alltså lika mycket pengar på banken efter försäljningarna som innan. Att i det läget påstå att några pengar flyttat från börsen är ett falskt bildspråk som tyder på dålig förståelse för ekonomi, och det faktum att varje försäljning också kräver en köpare.

Effekten vi kan se är istället att A bara har 8000 kr på börsen nu, men de försvunna 2000 kr har inte flyttat någonstans. Det finns inte nu 12000 kr på något bankkonto, utan fortfarande bara 10000 kr. Det hade varit ärligare att beskriva den uppkomna situationen som att ”pengar på börsen försvinner”, för det stämmer bättre med vad som händer i en fallande marknad.

 

Alla svenska kontanter blir värdelösa

Ja det är sant. Alla nu existerande svenska kontanter kommer att bli helt värdelösa inom en kort tid. Detta har staten bestämt. Det sätter verkligen fingret på hur fundamentalt värdelösa kontanter är. När staten säger att en sedel är värdelös så är den det, och ingen skulle drömma om att ta emot den som betalning. Sedeln har inget eget värde. Läs mer om det här.

Ingen anledning till oro dock. Elektroniska pengar kommer att behålla sitt värde och det kommer att vara möjligt att köpa nya kontanter för att ersätta de som blivit värdelösa.

Elektroniska pengar

Jag har skrivit om vad pengar är här, men den definitionen utgick på många sätt från mina egna erfarenheter och sunt förnuft, och det är alltid lite bedrägligt. Det finns en rörelse på Internet som hävdar att kontoinnehav hos bankerna inte är pengar därför att det inte har stöd i lagen. Till er som funderar på om det verkligen kan vara sant kan jag meddela att sunt förnuft segrar även här, det är inte sant. Dessa pengar har i allra högsta grad stöd i lagen. Nedan finns en definition från
Lag (2011:755) om elektroniska pengar

Definitioner

2 § I denna lag betyder
1. betalningsinstrument: ett kontokort eller något annat
personligt instrument eller en personlig rutin som används för
att initiera en betalningsorder,
2. elektroniska pengar: ett elektroniskt förvarat penningvärde
som

a) representerar en fordran på utgivaren,

b) ges ut i utbyte mot medel i syfte att genomföra
betalningstransaktioner enligt lagen (2010:751) om
betaltjänster, och

c) godtas som betalningsmedel av andra än utgivaren,

Jag tolkar texten under a) – c) ovan som precis de kontoinnehav som finns hos banken. Det vill säga banken har själv skrivit upp mitt kontoinnehav och de har förbundit sig att ge mig pengar som motsvarar innehavet på kontot om jag begär det. Dessutom godtas dessa kontoinnehav som betalning av andra. Jag har alltså en fordran på banken och det innebär att kontoinnehavet ska betraktas som elektroniska pengar.

Tar pengarna slut?

Hur är det egentligen med de där pengarna. Kan de ta slut, och med tanke på att de skapas från kreditgivning, måste det inte hela tiden skapas nya pengar för att det ska räcka till räntorna på krediterna? Läs gärna vad jag menar med Pengar och att Skapa pengar.

Jag börjar med en fundering om vad 100 kr räcker till. Du kan köpa 10 kg potatis eller 1 CD-skiva eller betala ett års ränta på ett lån på 2500 kr med 4% ränta. Sen försvinner pengarna, eller? Nej, pengarna finns kvar. De byter bara ägare. Först betalar du de 100 kronorna. Dessa används i sin tur till att betala till skatt, ägare, löner och leverantörer. Pengarna hamnar hos det offentliga i form av skatt, butiksägaren, butikspersonal och grossisten eller bonden.

När det gäller räntebetalningen hamnar pengarna hos det offentliga i from av skatt, bankens ägare, bankpersonalen och den som lånat pengar till banken i form av ränteutbetalningar. De som får del av de 100 kronorna använder dem i sin tur till att betala sina utgifter och pengarna fortsätter att utgöra betalningsmedel för olika former av handel på liknande sätt som ovan.

Alltså, samma 100 kr kan användas för att betala räntan på flera lån. Hur många gånger de 100 kronorna kan användas på ett år avgörs av hur snabbt omloppet i ekonomin är, dvs hur lång tid det tar mellan att en betalning gjorts tills en ny betalning görs med samma pengar. Om pengar betalas in som ränta en gång i månaden och ut som lön en gång i månaden (typiskt nästa månad), och sedan betalas in som ränta när lönen kommer av den som får löneutbetalningen, kan samma 100 kronor användas för att betala räntor sex gånger på ett år.

Om det skapas 2500 kronor genom att någon tar ett lån på 2500 kronor med 4% ränta behövs det alltså 100 kronor om året för att betala räntorna. 2500 kronor är 25 hundralappar. Pengarna räcker alltså till att betala räntan på lån på 25 gånger 2500 kr, dvs lån på 62500 kr om räntan bara betalas en gång om året. Om pengarna kan användas sex gånger samma år räcker de till att betala räntor till lån på 6 gånger 62500 kr, dvs 375000 kr.

Detta exempel är inte helt realistiskt då pengar används till annat än att betala räntor också, men den teoretiska möjligheten att använda 2500 nyskapade kronor till att betala räntor på lån på 375000 får mig att tänka att någon har glömt att göra sin hemläxa när den påstår att pengar som skapas som krediter och ger upphov till räntebetalningar behöver ytterligare pengaskapande för att täcka räntorna. Det verkar snarare som att pengarna som skapats gott och väl täcker behovet av de egna räntebetalningarna även om pengarna också används till annat än att betala räntor. I det här fallet räckte 2500 kronor till att först betala räntor på ett lån på 2500 kronor och sedan räntor på ytterligare lån på 372500 kronor!

Vad ska man ha banker till?

Banker gör nytta. Ja, det är faktiskt så, även om man kan tro att de mest är en parasitisk svulst på samhällskroppen ibland. Det har alltid varit väldigt lönsamt att hantera pengar. Tyvärr har det faktumet lett till att bankerna tar för mycket betalt och gör för lite nytta. En väldigt dålig kombination. Med det sagt ska jag skriva lite om den nytta de ändå faktiskt gör.

Banker flyttar makt

Att förfoga över pengar är makt. Banker flyttar makt från de som har pengar till sådana som inte har pengar. Till exempel är det möjligt att med hjälp av banklån bli ägare till ett hus som kostar 1 miljon utan att först spara ihop 1 miljon. Detta passar väldigt bra i vårt samhälle där man i allmänhet är som rikast när man är i slutet av sin arbetande period och man har störst behov av ett hus tidigare i livet när man har barn i hushållet. Alternativet till banklån hade varit att hyra huset, jobba ihop pengarna själv med hjälp av väldigt högavlönat arbete, ha rika släktingar eller själv leta upp någon att låna av. Dessa alternativa metoder är tillgängliga för färre och skulle ofta leda till att man underkastar sig någon annans bestämmande. i högre grad än vad banken normalt lägger sig i.

Motsvarande gäller om lånet tas för att finansiera en bil att ta sig till jobbet med eller en investering för att realisera en affärsidé. Detta leder till en mer dynamisk ekonomi där fler har möjlighet att bidra till goda affärer och andra bra investeringar genom att styra användningen av någon annans pengar. Bankerna har en nyckelroll i att bedöma investeringars potential och fördela pengar till goda projekt.

Banker erbjuder möjlighet att få ränta

Om man har pengar ger bankerna möjligheten att förmedla ett lån till någon annan och som kompensation får man en ränta på insatta medel. Fördelen med att låna ut pengar på detta sätt är att du inte behöver kräva tillbaka någon annans lån för att få tillbaka pengarna som lånats ut. Banken hanterar detta åt dig. Du behöver heller inte bekymra dig om kreditvärdigheten hos personen(erna) som lånar pengarna då banken garanterar att du har tillgång till dina pengar oavsett om en låntagare betalar eller inte. Bankerna tar ut en mellanskillnad i ränta, ofta kallad räntegap, mellan inlåningsränta och utlåningsränta. Detta är motiverat med hänsyn till bankens kostnader för system och administration samt risken för kreditförluster.

Banker ger tillgång till värde

Om du äger ett hus som du bor i som är värt 1 miljon så har du bara nytta av det värdet som bostad. Om du tar ett lån med bostaden som säkerhet kan du använda värdet i huset innan det säljs. Detta är väl tydligast en fördel i slutet av livet då det gör det möjligt att använda värdet själv istället för att bara låta det gå vidare som arv. Andra tillfällen då det kan vara intressant är vid oförutsedda utgifter,. tex för reparation av huset, eller för att satsa på en affärsidé.

Avslutning

Grundfilosofin bakom tankarna ovan är att det är bättre om fler har tillgång till den makt som pengar leder till genom ägande. Detta är bättre därför att det leder till ett mer jämlikt samhälle och att ägande är ett bra sätt att garantera att den som äger tar väl hand om det som ägs.

Det finns också problem med banker. Banklån kan lätt leda till finansiell spekulation med lånade pengar. Här har bankerna en viktig uppgift att inte låna ut till spekulativa äventyr. Ett annat problem uppstår när banker inte lånar ut till goda projekt på grund av att banken antingen har felaktig policy eller för lite kompetens att bedöma projektet.

Det mest uppenbara problemet är ändå den makt som bankerna skaffat sig och den allt för stora del av pengar som hanteras i systemet, som hamnar i ägares och tjänstemäns fickor, via allt för vidlyftig utdelningspolicy och spekulationsfrämjande bonussystem.

Skapa pengar

Och på den åttonde dagen skapade Gud … Nej, det var inte Gud som skapade pengarna. De har heller inte alltid funnits. Vad jag menar när jag skriver pengar kan du läsa om här.

Vad gäller just de ursprungliga pengarna är jag inte så väl informerad. Jag antar att det från början fanns handelsvaror, framförallt metaller, som var mer kompakta och allmänna i sin karaktär och därmed fick en roll som liknar dagens pengar. Med tiden standardiserades vikter till mynt. Vikten eller värdet på mynten började garanteras genom prägling. Någonstans här tappar mynten sitt värde som handelsvaran metall, och värdet går över i något mer abstrakt baserat på andras förväntan att kunna använda pengarna till att köpa något. Efter hand lånar banker in mynten och ställer i dess ställe ut skuldsedlar. Dessa sedlar kan användas för att handla med då dess värde garanteras av banken. Att trycka sedlar tas senare över av riksbanker och dagens pengar i form av kontanter är ett faktum.

Kontanter är den första formen av pengar. Dessa pengar är det som vid beräkning av penningmängd kallas M0. Ansvaret för att skapa kontanter ligger i Sverige helt på Riksbanken. Mängden kontanta pengar minskar snarare än ökar i och med ökad användning av elektroniska pengar.

Elektroniska pengar existerar som kontotillgodohavanden i våra banker. Om du har 10 000 på ett bankkonto är det alltså 10 000 som elektroniska pengar. Dagens elektroniska pengar är samma typ av pengar som fanns på banken även på tiden när de registrerades i böcker. Datorernas användning till detta har inte ändrat karaktären på pengarna, bara sättet de bokförs på. Mängden elektroniska pengar ökar hela tiden i samhället och jag ska kort förklara hur det kan gå till.

1. Person A har bestämt sig för att köpa ett hus och tar ett lån på 1 miljon i en bank. Banken kräver huset som säkerhet för lånet.
2. Banken för in 1 miljon på person A:s konto och registrerar samtidigt en skuld från person A till banken. Nu har det skapats 1 miljon som elektroniska pengar i person A:s ägo och en skuld från person A till banken.
3. Person A betalar 1 miljon till person B som betalning för huset. Nu har B pengarna istället för A men de finns fortfarande kvar i banken och finansierar på så sätt lånet som A har. Man skulle kunna säga att i det här läget har A lånat 1 miljon av B med banken som mellanhand.
4. B flyttar sina pengar till en annan bank. För att den andra banken ska gå med på att föra upp pengarna på B:s konto kräver den andra banken betalning av den första banken.

Betalningen mellan bankerna i exemplet hade kunnat göras genom en transaktion av kontanter, men det är opraktiskt och i dess ställe finns systemet RIX som fyller detta syfte med en form av elektroniska pengar. De pengarna i RIX skiljer sig från de elektroniska pengarna i bankerna. RIX är opartisk gentemot olika banker och bankerna accepterar pengarna i RIX som betalning i transaktioner. Pengarna i RIX kan inte användas till något annat än just transaktioner mellan banker.

Pengarna som B fick som betalning har efter transaktionen försvunnit ur den första banken och nu kan man säga att den första banken finansierar lånet till A med pengar som den hade i RIX. Dock, banken kan inte göra så här med alla sina lån för det räcker inte bankens pengar i RIX till. För att råda bot på detta måste banken låna in pengar för att täcka de utställda lånen, tex genom att någon gör en insättning på ett konto i banken, eller genom en överföring från en annan bank. När pengar förs över från en annan bank fylls det på med pengar i RIX för den fösta banken.

Redan efter punkt 2 ovan har pengarna skapats. Fortsättningen är bara en beskrivning på hur de fortsätter ut i systemet. Exemplet är förenklat då det finns regler kring likviditetsreserver och kapitaltäckningsgrad som begränsar bankens möjlighet att skapa pengar på detta sätt. Principen är dock densamma med tillägget att banken behöver egna tillgångar och likvida medel som garanti för lånet.

Pengar

Pengar, pengar, pengar, alltid dessa pengar. Varför är det så viktigt med pengar? Vad är egentligen pengar och vad kommer de ifrån? Hur ska man tänka kring pengar och vilken funktion fyller de i samhället? Detta några frågor jag vill besvara i en kommande serie inlägg om just pengar. Bakgrunden är mitt eget intresse och de missuppfattningar som sprids som sanningar via nätverk av bloggar och marknadsaktörer.

Jag ska göra ett försök att definiera vad pengar är med ett antal egenskaper. Syftet är att tydliggöra vad jag menar när jag skriver pengar i fortsättningen. Anledningen till att jag känner att det är viktigt är att ordet kan ha olika betydelse för olika människor, i vardagslivet och andra sammanhang, och det är lättare att förstå om man inte snubblar på begreppsdefinitioner.

1) Pengar underkastar sig matematiska lagar
Pengar har mycket gemensamt med de abstrakta begrepp man räknar med i matekmatik. Detta betyder att pengar kan räknas och kvantifieras med siffror. Det går att använda vanlig matematik och komma fram till absoluta svar. En krona plus en krona är alltid 2 kronor. Aldrig mer eller mindre. Detta kan verka självklart, men mycket av det som finns i den verkliga världen har inte denna egenskap. Tex om du har ett vedträ och lägger till ännu ett så har du två vedträn, men bara under förutsättning att du inte senare klyver det ena vedträt. Då har du nämligen tre vedträn, vilket ger 1 + 1 = 3. Denna skillnad från många verkliga ting leder fram till den andra egenskapen.

2) Pengar är inte ”verkliga”.
Ett mynt eller en sedel är visserligen verkligt, men det är inte metallbiten eller pappersbiten i sig som är pengarna. I den stund tex Riksbanken beslutar att en viss typ av sedel är ogiltig så upphör den att vara pengar. Inget av sedelns fysiska ”verkliga” egenskaper ändras av ett sådant beslut, men den upphör ändå att vara pengar då dess status som pengar inte avgörs av verkliga egenskaper. Därmed är pengar i form av kontanter lika overkliga som kontotillgodohavanden på banken eller BitCoin.

3) Pengar kan användas för att mäta värde.
Den egenskap hos pengar som de flesta tänker på är nog dess förmåga att ange värden. Tex kan pengar användas för att mäta hur mycket en arbetstimma eller en viss kvantitet av ett visst material är värt. Detta är mycket praktiskt när man vill jämföra värdet hos två verkliga ting som är mycket olika, tex en timma städjobb och en klocka.

4) Pengar har bred acceptans
Det värde som tillskrivs pengar är likartad för stor del av befolkningen. Dvs om det går att köpa en chokladkaka för 10 kr i en affär ligger priset rimligtvis mellan 5 kr och 15 kr i de flesta affärer. Det är inte så att den kostar 1000 kr i någon av de andra affärerna. Den breda acceptensen bygger på förväntningen att andra kan tänka sig att ta emot pengarna som kompensation för något man vill köpa.. Detta är en del av pengarnas självberättigade värde: dess egenskap att ange värde för att köpa varor och tjänster, som helt och hållet vilar på pengarnas acceptans.

5) Pengar har bestående värde, på kort sikt
Pengar behåller i allmänhet sitt värde på kort sikt. Dvs om chokladkakan kostar 10 kr idag kostar den troligtvis 10 kr i morgon också. Detta är grunden för att pengar fungerar för att handla med. Den ersättning som fås för något som säljs behöver inte spenderas direkt, utan man kan vara trygg med att pengarna i stort sett behåller sitt värde och kan köpa samma varor och tjänster i morgon som idag.

6) Pengar har inte ett bestående värde på lång sikt
Som de flesta vet har vi idag inflation. Inflationen leder till att den chokladkaka som kan köpas för 10 kr, förr eller senare kommer att kosta mer än 10 kr och då har pengars värde minskat, räknat som hur många chokladkakor som kan köpas. Pengars värde kan också öka, som tex vid ett allmänt prisfall på TV-apparater, då samma pengar efter prisfallet kan köpa fler TV-apparater. Det finns ingen typ av pengar, någonsin som har eller har haft ett bestående värde över längre tid.

Fortsättning
Beskrivningen av pengar ovan kommer att användas som utgångspunkt i de fortsatta inläggen. Det är inte omöjligt att något i texten kommer att ändras när kommande inlägg kräver förtydliganden eller korrigeringar. Kom gärna med förslag på ändringar och förtydliganden redan nu.