Och på den åttonde dagen skapade Gud … Nej, det var inte Gud som skapade pengarna. De har heller inte alltid funnits. Vad jag menar när jag skriver pengar kan du läsa om här.
Vad gäller just de ursprungliga pengarna är jag inte så väl informerad. Jag antar att det från början fanns handelsvaror, framförallt metaller, som var mer kompakta och allmänna i sin karaktär och därmed fick en roll som liknar dagens pengar. Med tiden standardiserades vikter till mynt. Vikten eller värdet på mynten började garanteras genom prägling. Någonstans här tappar mynten sitt värde som handelsvaran metall, och värdet går över i något mer abstrakt baserat på andras förväntan att kunna använda pengarna till att köpa något. Efter hand lånar banker in mynten och ställer i dess ställe ut skuldsedlar. Dessa sedlar kan användas för att handla med då dess värde garanteras av banken. Att trycka sedlar tas senare över av riksbanker och dagens pengar i form av kontanter är ett faktum.
Kontanter är den första formen av pengar. Dessa pengar är det som vid beräkning av penningmängd kallas M0. Ansvaret för att skapa kontanter ligger i Sverige helt på Riksbanken. Mängden kontanta pengar minskar snarare än ökar i och med ökad användning av elektroniska pengar.
Elektroniska pengar existerar som kontotillgodohavanden i våra banker. Om du har 10 000 på ett bankkonto är det alltså 10 000 som elektroniska pengar. Dagens elektroniska pengar är samma typ av pengar som fanns på banken även på tiden när de registrerades i böcker. Datorernas användning till detta har inte ändrat karaktären på pengarna, bara sättet de bokförs på. Mängden elektroniska pengar ökar hela tiden i samhället och jag ska kort förklara hur det kan gå till.
- Person A har bestämt sig för att köpa ett hus och tar ett lån på 1 miljon i en bank. Banken kräver huset som säkerhet för lånet.
- Banken för in 1 miljon på person A:s konto och registrerar samtidigt en skuld från person A till banken. Nu har det skapats 1 miljon som elektroniska pengar i person A:s ägo och en skuld från person A till banken.
- Person A betalar 1 miljon till person B som betalning för huset. Nu har B pengarna istället för A men de finns fortfarande kvar i banken och finansierar på så sätt lånet som A har. Man skulle kunna säga att i det här läget har A lånat 1 miljon av B med banken som mellanhand.
- B flyttar sina pengar till en annan bank. För att den andra banken ska gå med på att föra upp pengarna på B:s konto kräver den andra banken betalning av den första banken.
Betalningen mellan bankerna i exemplet hade kunnat göras genom en transaktion av kontanter, men det är opraktiskt och i dess ställe finns systemet RIX som fyller detta syfte med en form av elektroniska pengar. De pengarna i RIX skiljer sig från de elektroniska pengarna i bankerna. RIX är opartisk gentemot olika banker och bankerna accepterar pengarna i RIX som betalning i transaktioner. Pengarna i RIX kan inte användas till något annat än just transaktioner mellan banker.
Pengarna som B fick som betalning har efter transaktionen försvunnit ur den första banken och nu kan man säga att den första banken finansierar lånet till A med pengar som den hade i RIX. Dock, banken kan inte göra så här med alla sina lån för det räcker inte bankens pengar i RIX till. För att råda bot på detta måste banken låna in pengar för att täcka de utställda lånen, tex genom att någon gör en insättning på ett konto i banken, eller genom en överföring från en annan bank. När pengar förs över från en annan bank fylls det på med pengar i RIX för den fösta banken.
Redan efter punkt 2 ovan har pengarna skapats. Fortsättningen är bara en beskrivning på hur de fortsätter ut i systemet. Exemplet är förenklat då det finns regler kring likviditetsreserver och kapitaltäckningsgrad som begränsar bankens möjlighet att skapa pengar på detta sätt. Principen är dock densamma med tillägget att banken behöver egna tillgångar och likvida medel som garanti för lånet.
iblandekonomi 
Ja, detta verkar vara en korrekt beskrivning enligt vad jag känner till.
En fråga är huruvida det finns risk att bankerna felbedömer värden på de tillgångar som utgör säkerhet för lånet. Om bostäder stiger i pris för att det är lätt att få lån så kommer bankerna vara pigga på att låna ut pengar eftersom bostäder stiger i pris hela tiden. D v s bankerna skapar i så fall själva systemiskt en övervärdering av bostäder. Eller tänker jag fel här?
Nej, jag håller med om att övervärderingar är en stor risk i dagens system. Banken har som organisation starka incitament att inte göra för stora övervärderingar då banken annars riskerar kreditförluster. Dock verkar det som att det personliga ansvaret för tjänstemannen som gör värderingen är mycket begränsat då kreditförlusten oftast uppstår långt senare. Och när det gäller bostäder har förlusterna hittills varit små för bankerna då låntagaren är personligt ansvarig för lånet livet ut.
Ett sätt att koppla värdering hårdare till det som värderas var om vi hade ett system som mer liknar det i USA, där låntagaren inte är personligt ansvarig utan banken helt enkelt får ta över säkerheten om lånet inte kan betalas. Men det finns flera problem med detta. 1) Vi riskerar att få övergivna områden med av banken tillbakakrävda hus som inte går att sälja. 2) Låntagaren har mindre kontroll över ekonomin då banken kan kräva in säkerheten i ett läge med ogynnsam värdering och då förlorar låntagaren sin insats och det som amorterats.
Pingback: Tar pengarna slut? | iblandekonomi
Från riksbanken
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-artal/1900-talet/
”1904 Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar (beslutet fattades
1897). Först i och med detta beslut kunde Riksbanken få en
penningpolitisk betydelse i modern mening, eftersom monopol på
sedelutgivningsrätten är en förutsättning för kontroll av de
penningpolitiska medlen. Ensamrätten var en följd av det upprepade
kravet på att privatbankerna skulle fråntas rätten att ge ut sedlar.
Man ansåg, att den vinst som privatbankerna fick från sina sedlar,
likaväl kunde tillfalla staten.”
Nu tillverkar bankerna alla pengar igen men som digitala pengar.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar
En gång fans det bara sedlar skapade av privatbanker sen kom reformen 1904 och då skapade riksbanken alla sedlar sen började vi använda digitala pengar och dom tillverkar privata banker.
Alt borde vara tydligt redovisat av riksbanken men det handlar om vinsten man gör på att tillverka pengar där för vill ingen prata om hur pengar skapas.
Nationalekonomi är inte en vetenskap det är bara modeller som skapades för att maximera bankernas vinst på penningutgivningen, att dagens modell inte fungerar skiter bankerna i för dom tycker att modellen är bra för dom.
Tack för länkarna till Riksbanken.
”Nationalekonomi är inte en vetenskap det är bara modeller som skapades för att maximera bankernas vinst på penningutgivningen, att dagens modell inte fungerar skiter bankerna i för dom tycker att modellen är bra för dom.”
Så är det – bevisligen – som jag upplever det.
OM DET RÅDANDE BANKSYSTEMET I SVERIGE SEDAN 1970-TALET
Josef Boberg
Eftersom banken agerar mellanhand i låneuppgörelsen är det inte så konstigt att den inte behöver satsa så mycket av eget kapital. Bankens insats är framförallt att skydda den vars pengar lånas ut, från kreditförluster, samt säkerställa likviditeten för inlånade pengar, så att de kan användas fastän de finansierar ett lån i banken.
I mitt exempel ovan är det person B:s pengar som A lånar. Ett alternativ till att använda banken skulle vara att A tar över huset utan betalning, mot en skuldsedel och sedan betalar av efter hand med ränta. I det fallet hade B tvingats vänta på pengarna och riskera att inte få dem alls om A inte kan betala senare. De flesta tycker att det är ett sämre alternativ och använder gärna banken som mellanhand.
För denna tjänst tar banken betalt, det är det som är räntenettot. Det är relevant att diskutera rimlig storlek på räntenettot och kostnaden kan ofta vara oskälig, men FRB som system är inte lurendrejeri. Det krävs dock en hel del matematiskt tänkande för att sätta sig in i hur det funkar och inse det, då det vid en snabb anblick kan verka ganska skumt.
Som jag har förstått det så har vi dock i Sverige inte längre FRB då banken inte längre behöver hålla en viss fraktion av lånet som reserver. Istället har vi kapitalteckningsregler och likviditetskrav. Jag har inte satt mig in i om detta är bra regler för att upprätthålla systemets stabilitet.
Pengar = makt – och om hur att för gott bryta den i dags dato hart när enväldiga makten för affärsbankerna att nyproducera pengar – i mitt blogginlägg: ”LUFT ATT ANDAS OCH SUVERÄNA PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV – ELLER ?”
Apropå makt: Bankerna skapar inte pengar som de själva kan disponera, utan det är andra som har rätten att disponera de pengar som bankerna skapar, och därmed makten som följer dessa. Det enda, och mycket kraftfulla sättet för banker att tjäna pengar till sig själva är genom räntor och avgifter. Detta kommer de att göra även med pengar bara skapas av Riksbanken.
Michael Thudén har hittat på några egna tankevurpor som gör att fastän han har bra insikt i hur det tekniskt fungerar så drar han fel slutsatser om vad det innebär i praktiken.
Det centrala är Michaels uttalande om att banken lånar ut sina egna skulder, vilket inte stämmer. Detta kommer han fram till genom att blanda två begrepp:
– Banken har en skuld till den som har pengar på kontot, banken har en fordran på den som lånat dessa pengar i banken.
– Banken lånar in pengar från den som har pengar i banken och lånar ut pengar till den som har lånet.
Jo… – Markus – men systemets stabilitet är ju ej bra – med tanke på den ena bank- och finanskrisen efter den andra.
Därtill: ”Ett Sverige med växande klyftor och girighet som ledstjärna”.
Så länge som den världsomspännande ”religionen” brist på pengar råder – så lär det ej bli någon jävla ordning på någonting = bl a Sveriges eländes eländen blir bara värre och värre. 😥
Men så länge som det finns Liv i Oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i Sverige – så finns det hopp om en annorlunda ordning – eller ?
Om mitt hopp på min blogg under rubriken: ”LUFT ATT ANDAS OCH SUVERÄNA PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV – ELLER ?”
Pingback: Var finns pengarna? | iblandekonomi